Den nya generationen isbrytare – vad krävs för att bygga dem?
Merparten av Finlands och Sveriges isbrytare är oundvikligen på väg att bli föråldrade. De är för få, för små och utsläppen från dem är för stora. Därför har länderna inlett ett gemensamt koncept planeringsprojekt för den nya generationen isbrytare. Även om man inte ännu fattat några anskaffningsbeslut för isbrytarna har det svenska Sjöfartsverket redan gjort en preliminär förfrågan om RMC:s intresse för att bygga dem.
Vad gäller import och export är Finland en ö för vilken sjötransporterna är livsviktiga. År 2020 skedde över 83 procent av exporten och importen sjövägen. Det mest betydelsefulla exportlandet är vårt västra grannland, Sverige, dit 5,2 av de 6,3 exporterade ton gods transporterades med fartyg. Det är uppenbart att sjörutterna i Östersjöområdet bör hållas öppna också under årets kallaste månader. De nuvarande isbrytarna räcker dock i framtiden inte till för det.
Det finns höga förväntningar på prestandan och miljövänligheten för den nya generationens isbrytare. Utsläppen bör vara 70 procent mindre än utsläppen från isbrytarna i Urho- och Atle-klassen. De ska kunna bryta upp en farled som är hela 32 meter bred och hålla för användning i upp till 50 år i alltmer krävande förhållanden.
Av varvet som bygger isbrytarna krävs kunskap om arktisk fartygskonstruktion och förmåga att ta i bruk nya tekniska innovationer så att fartygens isbrytarförmåga ökar även om deras utsläpp minskar till en bråkdel av de nuvarande utsläppen. Tidigare erfarenhet av offentlig upphandling har också en stor betydelse: kännedom om processen och förberedelserna som hör till den underlättar samarbetet mellan beställaren och varvet.
RMC:s kärnkompetens är arktiska fartyg och utsläppssnål teknologi
Fartygen som RMC bygger är inte serieproduktion. De är tekniskt avancerade och högklassiga produkter som skräddarsys till att uppfylla beställarens behov. Då det gäller teknologiutveckling och framtida innovationer har RMC ett nära samarbete med universitet, högskolor, utrustningsleverantörer och andra samarbetsparter.
Den kompetensen kommer att ha en nyckelroll då man bygger den nya generationen isbrytare.
RMC har en betydande erfarenhet av fartyg byggda för krävande förhållanden. RMC som från år 2014 har drivit varvet i Raumo, har under sju års tid bland annat uppgraderat isbrytaren Otsos operativa kapacitet, förlängt, grundrenoverat och moderniserat forskningsfartyget Aranda och själv byggt två bil- och passagerarfärjor: år 2018 överläts Hammershus och år 2021 överläts Aurora Botnia. Den omfattande orderboken vittnar om branschens förtroende för RMC:s kompetens. Som bäst byggs Tallinks nya bil- och passagerarfärja MyStar och i planeringsskedet är två bil- och passagerarfärjor till Tasmanien och fyra flerfunktionskorvetter för finska Marinen vilka ska kunna operera i väder-, sjö- och isförhållanden året om.
En stor del av varvets nuvarande medarbetare har länge arbetat inom de varvsbolag, som tidigare fungerat vid varvet i Raumo. Bolagen som under åren 1992–2014 drivit varvet i Raumo har sammanlagt byggt över 30 kommersiella fartyg. Utöver dem har man i Raumo byggt och reparerat nästan alla Finlands statliga multifunktions-isbrytare, stora bevakningsfartyg och Marinens fartyg.
Energilösningarna måste fungera även i framtiden
En betydande utmaning då det gäller de nya isbrytarna är deras långa livscykel. Under femtio års tid kommer energifrågorna och utsläppskraven att skärpas och det är svårt att förutse hur. Att man uppnår utsläppsmålen förutsätter ändå att man nu fattar de rätta besluten.
För tillfället anses biobaserade bränslen och batteriteknologi höra till de mest potentiella lösningarna för den närmaste framtiden. Dessa används också av den nyligen färdigställda Aurora Botnia: fartyget kan förutom el och flytande naturgas (LNG) utnyttja lokalt producerad biogas (LBG) eller syntetiskt metan (SNG) som framställts med förnybar energi. Utsläppen från fartyget har beräknats vara 50 procent mindre än från dess föregångare byggd år 1981.
Även om framtidens bränsle, energibärare, ännu inte är kristallklart så finns framtiden för fartyg som trafikerar korta rutter och i kustvatten i bränslen som kan produceras och användas lokalt. Den nya generationen fartyg– om de så är färjor Tasmanien eller isbrytare – skapar en lokal efterfrågan som gör investeringar i förnybar energiproduktion lönsamma och håller kassaflödet kring hemmavattnen. Samtidigt minskar också behovet av att transportera fossila bränslen betydligt.
Isbrytarna har vad som krävs för att utveckla den nya teknologin till ett spetsprojekt
Offentlig upphandling har alltid varit spjutspetsen inom industriell utveckling och framgång. Även upphandlingen av isbrytare erbjuder en möjlighet till nya teknologilösningar och utveckling av de marina industriklustren i våra länder.
Finlands och Sveriges gemensamma upphandling skulle återge industriklustrens arktiska kompetens dess globalt ledande ställning och trygga den nationella försörjningen för handel som sker sjövägen. All den kompetens och teknologi som krävs finns redan i Norden.
Innan man kan bygga något krävs dock ett samarbete mellan regeringarna, beslutsfattarna, och konstruktiva beslut. Det skulle säkerställa att projektet förverkligas kostnadseffektivt och samtidigt främja miljövänlig sjöfart.